Att hockey är en högt prioriterad sport i Vitryssland var inget svenskarna reflekterade över efter kvartsfinals-förlusten i Salt Lake 2002. Tommy Salo’s tavla tycks ha blivit det bestående minnet. Landets president har givit hockeyn sådan prioritet att den idag utan minsta tvivel är landets främsta nationalsport. Men det stannar inte där! När Jaromir Jaghr uppnått pensionsåldern och de sista tjeckerna sagt farväl till sina hockeyfrillor… ja naturligtvis blir den på modet i Minsk!
Hann själv bara med att prova 1 frisör (utan instruktion såklart), vilket inte alls genererade någon hockeyfrilla (till skillnad från Prag 2003…) men lär ge det en ny chans så snart det finns lite mer å ta av.
Glömde bort midsommar, men ”Självständighetsdagen” går ingen miste om i det här landet…
Repetitionerna inör militärparaderna pågick varje kväll i ungefär två veckor och ingenting utlämnades till den stora dagen. Kraftiga explosioner skakade således staden varje kväll och eftersom mitt korridorsrum låg på själva paradgatan var en ganska less på det hela och set var knappast någon som reagerade när ”attentatet mot Lukashenka”, i form av en hemmagjord bomb, smällde av inför ett inlägg av presidenten i samband med en pop-koncert senare på kvällen den stora dagen.
Varje rajon (stadsdel) arrangerar sitt eget firande och som tur är finns det förortsrajoner med lite sämre disciplin, milt sagt. I förstamaj-rajonens liknade det mer ett vanligt kulturkalas än en nationell uppslutning bakom den grönvitsvarta fanan. Uppenbart svag politisk styrning, men desto trevligare för kalasets deltagare! Medeltidskultur och Vikingaslag är på modet bland många unga i rajonen och dominerade därmed också nationaldagen. Att dagen till ära klä sig i blågulttycktes inte heller ha besvärat arrangörerna och killen på biledn lär knappast ha äventyrat sin tjänst som officer i det militära i och med den för dagen ignoranta inställningen till fosterlandet.
Medeltidsspel är precis som Science Fiction på modet i staden sedan många år tillbaks. Kanske blir det just så när det nutida samhället gör så ont att resonera kring? Kulturlivet är annars allmänt odisciplinerat och den statliga styrningen är kanske på sätt och vis svagare än i stater som Sverige då det finns väldigt lite ekonomiska incitament att aktivt söka samarbete med myndigheterna. Alla pengar går ju till hockey!
Tur ändå att det finns ett land i Centraleuropa som inte lagt alla sina monument från Sovjettiden under bulldozern. Här ett monument (eller insidan av ett monument, inte helt lättbeskrivlig konstruktion…) till minne av de människor som offrades (eller offrade sina liv?) för segern i det ”Stora Fosterländska Kriget” mot Hitler.
Finns väl en hel del ytterligare att berätta om Vitryssland. Mindre humoristiska sidor om inte annat… så kanske kommer det mer bilder och texter framöver…



